Barndomsdrömmen om ett äventyr

Endless winter

När jag var liten såg jag filmen Endless summer. Det var en rulle om ett gäng surfare som backpackade runt världen under ett helt år och följde de bästa vågorna från Nya Zeeland till Alaska. Det slog mig för ett tag sedan att det är något sånt jag borde hålla på med. Glädjen av att det varit den 25e, när lönen kommer hade precis ersatts av sorgen över att det blivit den 31a, när penningarna försvinner igen. Dessutom satte plugget igång på allvar.

Jag kan visserligen inte surfa alls, men vem sa att det måste vara just surfing som är grejen? Packa pjäxor, ta ledigt, ta studieuppehåll, valla laggen och ring en vän. Sen drar vi!

Varför?

För att det är nåt sånt jag borde hålla på med!

Jag borde inte sitta på kontoret klockan 06.33 en tisdag och fundera över vad den nya skollagen har för eventuell inverkan på en framtida yrkesroll. Jag borde inte sitta på UB fem i tolv en fredagskväll, gnugga mig i tinningarna och försöka reda ut vem Julius Ceasar egentligen var (innerst inne alltså, vore pinsamt om man inte alls visste vem han var). Jag borde inte ha lagt de sista två veckorna av mitt sommarlov på att plugga akvatisk kemi medan mina vänner stack till stranden och lekte i vågorna (särskilt inte som jag sen råkade jobba på själva omtentatillfället). Det är klart att jag gör alla de här grejerna ändå men just nu, i denna sekund, känns det inte som grejer jag borde prioritera.

Jag borde stå längst uppe på ett massivt berg någonstans i Chile och fundera över vilken linje som egentligen erbjuder den roligaste vägen ner, sen borde jag sitta på en afterski med ett par goa locals, ett par lamor och ett par trevliga kamrater och fundera på vart vi ska åka härnäst.
Nya Zeeland? Mount Kenya? När kan man åka till Jackson Hole egentligen? Finns det inte snö i Iran? Tyckte jag läste nåt om det nånstans…

Endless winter, det vore nått det.

Hur långt kommer man på ett studiebidrag?