- Äh, jag har inte tid/ork/lust just nu, jag ställer den i diskhon ett tag, sköljer av lite och sen löser jag det där sen. Till helgen, när jag har tid! Jupp det blir bra...
Eller hur...
Konceptet "veckodisk" är en trojansk häst som verkar trevlig vid första anblicken men som i själva verket mest innebär en massa otrevligheter för den som släpper in den i sitt liv.
På Tisdag är det inte så farligt, en besökare tänker kanske att man haft middagsgäster dagen innan, att det blev en lyckad kväll och att det inte kändes som läge att förstöra stämningen med porslinsskrammel. Helt förståeligt.
På Torsdag börjar det bli lite irriterande, man inser att det kommer innebära ganska mycket arbete att ta itu med berget. För att stilla sitt dåliga samvete åker nu diskhandduken fram och täcker över det värsta. Genast känns det lite bättre.
På Lördag är det rent ut sagt deprimerande att passera genom köket. Berget har fått sällskap av fredagskvällens lämningar och diskhandduken kastas ut för att ersättas av ett badlakan eller i värsta fall ett sängöverkast. Men även om det faktiskt är helg nu och man kanske borde ta tag i det hela så är det ju faktiskt kalas på kvällen och det känns lite onödigt att pyssla med det nu, när man äntligen är ledig och kan vila upp sig lite. Om besticken är slut kan man ju alltid äta ute. Det är helg, varför inte unna sig lite lyx?
På Söndag är arbetsinsatsen som krävs värdig en övermänniska av bibliska proportioner och dessutom ställs man inför ett moraliskt dilemma. Vem är jag som har rätt att leka gud och avbryta den ganska intensiva evolution som utbrutit i diskhon? Att diska nu skulle kunna innebära att man utrotar en spännande ny art som ruvar på lösningen till botandet av cancer. Det vill man ju inte ha på sitt samvete. Dessutom måste man ju vila upp sig efter lördagens kalas. Kan man kanske donera disken till WHO och bara köpa nytt porslin till nästa vecka?
I annat fall, borde man kanske undersöka om konceptet "månadsdisk" är något att ha?
Vad får man egentligen ge för en diskmaskin nu för tiden?
Eller hur...
Konceptet "veckodisk" är en trojansk häst som verkar trevlig vid första anblicken men som i själva verket mest innebär en massa otrevligheter för den som släpper in den i sitt liv.
På Tisdag är det inte så farligt, en besökare tänker kanske att man haft middagsgäster dagen innan, att det blev en lyckad kväll och att det inte kändes som läge att förstöra stämningen med porslinsskrammel. Helt förståeligt.
På Torsdag börjar det bli lite irriterande, man inser att det kommer innebära ganska mycket arbete att ta itu med berget. För att stilla sitt dåliga samvete åker nu diskhandduken fram och täcker över det värsta. Genast känns det lite bättre.
På Lördag är det rent ut sagt deprimerande att passera genom köket. Berget har fått sällskap av fredagskvällens lämningar och diskhandduken kastas ut för att ersättas av ett badlakan eller i värsta fall ett sängöverkast. Men även om det faktiskt är helg nu och man kanske borde ta tag i det hela så är det ju faktiskt kalas på kvällen och det känns lite onödigt att pyssla med det nu, när man äntligen är ledig och kan vila upp sig lite. Om besticken är slut kan man ju alltid äta ute. Det är helg, varför inte unna sig lite lyx?
På Söndag är arbetsinsatsen som krävs värdig en övermänniska av bibliska proportioner och dessutom ställs man inför ett moraliskt dilemma. Vem är jag som har rätt att leka gud och avbryta den ganska intensiva evolution som utbrutit i diskhon? Att diska nu skulle kunna innebära att man utrotar en spännande ny art som ruvar på lösningen till botandet av cancer. Det vill man ju inte ha på sitt samvete. Dessutom måste man ju vila upp sig efter lördagens kalas. Kan man kanske donera disken till WHO och bara köpa nytt porslin till nästa vecka?
I annat fall, borde man kanske undersöka om konceptet "månadsdisk" är något att ha?
Vad får man egentligen ge för en diskmaskin nu för tiden?
9 kommentarer:
Ha, ha, det här känns skrämmande bekant. Har just tagit mig igenom en egen veckodisk. Men det där med handduken har jag aldrig provat, det var ju smart.
Passa dig, när du väl börjat går det inte att låta bli...tro mig, jag hade en helt ren diskho förr i tiden.
Ha, jag känner verkligen igen mig. Önskar mig en diskmaskin i födelsedagspresent.
diskmaskinen gör underverk i vardagen. men vad gör jag åt strumporna som kommit i otakt vid klädkaos och bristande tvättrutiner?
Det är gansk enkelt kattis. Du har två val - 1. sluta bry dig om strumporna matchar.
2. köp bara en sorts strumpor (så att allt matchar)
Nu skall du få VÄRLDENS bästa "gratisdiskmaskin" av mig. Den är väl utprovad och testad under väldigt många år av mitt "ungkarlsliv". Du behöver bara offra de här få sekunderna en gång om dagen. Jag gjorde det alltid på kvällskvisten, sedan jag hade krubbat:
1. stapla in allt i diskhon, allt eftersom du använder porslinet. Däri ligger hemligheten! Det är ingen konst, det fixar du, lika gärna som liken står kvar på bordet, diskbänken. Ja, du vet hur det brukar se ut. Tallrikar (som är störst kommer längst ner)
2. bestick läggs på ena kanten
3. glas, muggar överst.
4. spola fram "jala" varmt vatten i slasktratten. När du spolat fram max-varmt ur kranen, vrider du in kranen mot diskhon och börjar fylla på den, nu kommer det svåra, du är ju kille och skall nu göra två saker
5. samtidigt: pytsa i en skvätt YES, samtidigt som det heta vattnet spolas i. Men en sak: Det måste vara YES, annan skit duger inte! De har inte rätt kemiska sammansättning, för att lösa upp matresterna.
6. Du låter allt stå tills du kan få ner händerna utan problem i vattnet, dvs. det har blivit fesljummet, eller i värsta fall kallt. 1 timma eller 2 eller 3 timmar spelar ingen roll.
7. Tro det eller ej, men det är färdigdiskat! YES har fixat diskandet åt dig. Du bara plockar upp pryl efter pryl, sköljer av det i vatten och upp i diskstället. Under tiden gnolar du på en ny sångtext, eller funderar på vad raggsockorna till vintern skall gå i för färgskala, samma som hon i röd kalufs, eller blond kalufs, eller den randig kalufsen? (Äh.. du skit i den randiga, hon klarar inte att tvätta kläder ens, alla dina kläder kommer att anta en och samma färgton: GRÅ, när hon skall ställa in sig hos dig och göra sig till!)
Adjöss till lagrad ingrodd disk i lutande Pisa-modell! Välkommen glada diskbänk! - Välkommen Anders, the YES diskfixer!
Är du väldans slö, vilket jag oftast var, slänger du bara över en diskhanduk över disken i diskstället. Garanterat dammfritt hur länge som helst!
Tja.
Dagens "bror duktig" inlägg följer här...
Det blir inte roligare senare. Bara senare.
Istället för att vänta, ta tag i det på en gång. Då tanken "jag borde" alltid ligger där och gror (läs stör), så varför inte ta disken på en gång så finns det mer tid till annat. Eftersom:
Det blir inte roligare senare. Bara senare.
Du är så vis Pettson.
Skicka en kommentar