För 20 år sedan svingade jag min första klubba och nu är jag äntligen redo för Brittish Open. Igår spelade jag nämligen fyra under par på st Andrews Old course och förflyttade mig sedan raskt över Atlanten för att spela en 67a på Myrtle beach. I veckan har jag planerat en tripp till Augusta national och Pine valley GC - räknar med liknande resultat på dessa banor. Hur möjliggörs detta jetsetliv kanske du undrar? Sponsorer? En rik och välvillig faster? En talangcoach som av en händelse råkade se mig öva bunkerslag i grusgropen på baksidan av mitt studentboende? Icke!
Svaret är mycket enklare än så. Allt som krävs är lite datorkraft, ett gymkort och en smula fantasi. Den snabba trippen över Atlanten, via Skottland skedde med ett par enkla knapptryck på mitt lokala gym och de fantastiska scorerna uppnåddes med hjälp av ett sammanlagt antal mulligans (gratis omslag) på sisådär 173 slag samt att alla puttar under tre meter räknades som gimmies (som om de var i koppen). Kanske inte riktigt samma regler som Arnold Palmer och Tiger Woods håller sig till, men filar jag bara lite till på det under vintern så kanske det kan bli något till våren. Allt som sedan återstår är ett par övningsrundor IRL (in real life) och lite slantar till anmälningsavgifterna. För att bekosta det räknar jag med att det räcker att sälja en njure. Sweet! Då har jag ju en kvar under själva spelet och plockar jag bara hem titeln bör det sen inte vara något problem att köpa tillbaka den jag sålt. Det här känns som en klockren investering… (Hur många mulligans får man på touren? – färre än tio?)
Nä men allvarligt, det vore faktiskt ganska kul att prova på banorna på riktigt. Det krävs nog ingen njure heller. Åtminstone en av banorna borde jag väl kunna skramla ihop till bara jag håller lite i studiebidraget. Hur svårt kan det va?
Svaret är mycket enklare än så. Allt som krävs är lite datorkraft, ett gymkort och en smula fantasi. Den snabba trippen över Atlanten, via Skottland skedde med ett par enkla knapptryck på mitt lokala gym och de fantastiska scorerna uppnåddes med hjälp av ett sammanlagt antal mulligans (gratis omslag) på sisådär 173 slag samt att alla puttar under tre meter räknades som gimmies (som om de var i koppen). Kanske inte riktigt samma regler som Arnold Palmer och Tiger Woods håller sig till, men filar jag bara lite till på det under vintern så kanske det kan bli något till våren. Allt som sedan återstår är ett par övningsrundor IRL (in real life) och lite slantar till anmälningsavgifterna. För att bekosta det räknar jag med att det räcker att sälja en njure. Sweet! Då har jag ju en kvar under själva spelet och plockar jag bara hem titeln bör det sen inte vara något problem att köpa tillbaka den jag sålt. Det här känns som en klockren investering… (Hur många mulligans får man på touren? – färre än tio?)
Nä men allvarligt, det vore faktiskt ganska kul att prova på banorna på riktigt. Det krävs nog ingen njure heller. Åtminstone en av banorna borde jag väl kunna skramla ihop till bara jag håller lite i studiebidraget. Hur svårt kan det va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar